SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
REDINGOT red3iŋgot2 l. -äŋ-, äv. re3-, l. 30~2, äv. 40~1, stundom 104 l. med mer l. mindre fr. uttal, förr äv. RODINGOTT (ro`dingott (med) öp(pet) ŏ Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -er (Weste (1807) osv.) ((†) -s Tersmeden Mem. 5: 96 (1772: Roddingotts)).
Ordformer
(redin- 1786 osv. roddin- 17721773. rodding- 1793. rodin- 17951807. rädding- 1753. -got (-goth) 1773 osv. -gote 18431942. -gott 17531843)
Etymologi
[jfr t. o. eng. redingote; av fr. redingote, av eng. riding-coat, ridrock, av riding, ridning (vbalsbst. till ride; se RIDA), o. coat, rock (se KOTILJONG; jfr KUTT)]
bonjour, långrock; äv. om överrock (ytterrock) l. damkappa med samma l. liknande utformning (skärning) som en bonjour; jfr SYRTUT. ÅgerupArk. 1753. Ville vi införa en sparsamhets drägt, så synes intet vigare för mankönet, än en liten oöm roddingoth, under hvilken man kunde hafva hvad man vill, och som ej behöfde afläggas innom hus. Bergklint AfhKläd. 2 (1773). Rak redingote av enfärgat mörkt tyg. SvD 21/3 1925, Bil. s. 6 (om damkappa). SvUppslB 4: 577 (1930; äv. om överrock). Fröberg Skrädd. 186 (1941).
Ssgr: REDINGOT-BYXOR, pl. byxor (av samma tyg som redingoten l. av mörkt, randigt tyg) avsedda att bäras till redingot. Zetterström StorSand 74 (1925).
-KOSTYM. jfr kostym 4 c. Lundström MTvål 258 (1902).
-SKÖRT. på redingot. Engström Äfv. 17 (1908).
-SLAG. rockslag på redingot. Han knäppte bort några snuskorn från sina redingoteslag. Sjöberg Kvart. 27 (1924).
Spoiler title
Spoiler content