SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
REDWOOD red4~vωd1 l. (vanl.) med eng. uttal, r.; best. -en.
Etymologi
[av eng. redwood, av red, röd (se RÖD), o. wood, trä (se VED)]
(i sht i fackspr.)
1) (röd kärn)ved av det i Kaliforniens kustområde inhemska barrträdet Sequoia sempervirens (Lamb.) Endl. (redwoodträd); äv. om trädet (äv. koll.). NF 14: 886 (1890; om trädet). Kjellin (1927; om veden). Redwood .. är ett jättelikt träd, som kan nå omkring 100 m höjd. Simmons Jönsson 604 (1935). Virkesrika bestånd av redwood. SvUppslB 24: 520 (1935).
2) [jfr motsv. anv. i eng.] om den röda veden av vissa andra utländska (tropiska) trädslag. Indisk redwood. 2SvUppslB 1: 180 (1947; om ved av Adenanthera pavonina Lin.). Därs. 16: 437 (1950; om ved av Erythroxylon areolatum Lin.). Därs. 23: 995 (1952; äv. om ved av Soymida febrifuga A. Juss.).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): A: REDWOOD-BESTÅND. jfr bestånd, sbst.1 11 a. 3NF 1: 751 (1923).
-FORMATION. bot. jfr formation 2 b. 3NF 1: 751 (1923).
-SKOG. Ymer 1917, s. 209.
(jfr 1) -TRÄD. (-wood- 1898 osv. -woods- 1889) Hellwald Jord. 1: 70 (1889).
-TYP. (-woods- 1894) typ av barrträd som representeras av redwoodträdet. Nathorst JordH 907 (1894).
B (mindre br.): REDWOODS-TRÄD, -TYP, se A.
Spoiler title
Spoiler content