publicerad: 1957
REINFAL l. RENFAL, sbst.
Ordformer
(rein- 1578—1642. ren- (-ee-) 1550—1601. rin- 1578. -faahl 1601. -falt 1578. -sal 1642. -wal 1578. -vall 1550)
Etymologi
[jfr ä. d. rejnfal(d), mlt. rein(e)val, mht. reinfal, raynvail, raival, raifel, rēfal, ä. t. reinfal, lat. (vinum) rabiole, rivale, revole; av omstritt urspr. — Jfr REVOLL]
(†) ett slags sydländskt vin. G1R 21: 54 (1550). Ther store herrar äre siwke, skal Reinwal brukas för wijn som förr scriffuit står. BOlavi 139 a (1578). Månsson Åderlåt. 141 (1642).
Spoiler title
Spoiler content