SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RICK, n.
Etymologi
[sv. dial. rick, reck; vbalsbst. till RICKA]
(†) farande l. löpande fram o. tillbaka; flackande, rännande; särsk. i uttr. rick och rack; jfr RICKA 2 o. RACK, sbst.6 Lindestolpe Pest. 60 (1711). Träget rick och rack. Kolmodin QvSp. 2: 322 (1750; om orons rörelse i ett ur).
Spoiler title
Spoiler content