SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RIFFA rif3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av t. riefe, ränna, räffla fåra, besläktat med RIVA, v.2 — Jfr RIFFA, v.2]
(†)
1) inskärning i nyckelax. Almroth Karmarsch 627 (1839). WoJ (1891).
2) [möjl. elliptiskt för en icke anträffad ssg] fil som är böjd för att kunna användas i fördjupningar. Eneberg Karmarsch 2: 383 (1861).
Spoiler title
Spoiler content