SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROJA, v. -ade (Meurman (1847)). vbalsbst. -NING (SFS 1831, s. 433, SPF 1839, s. 123); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(äv. roya)
Etymologi
[av lt. rojen; jfr holl. roeien (mnl. roeden, roeyen); till ROJ. — Jfr RÖJA, mäta med röjstock, RÖJSTAKE, RÖJSTOCK]
(†) med röjstock uppmäta volymen av (innehållet i) vinfat o. d.; äv. med obj. betecknande (innehåll i) vinfat o. d. I Stockholm och Götheborg .. skola ordentliga journaler .. föras .. vid rojning af främmande drycker. SFS 1831, s. 433. Därs. 1865, nr 14, s. 1. — jfr AV-ROJA.
Ssgr: A: ROJ-STOCK, se röjstock.
B: ROJNINGS-ATTEST. (†) av tulltjänsteman utfärdad attest över värkställd mätning med röjstock. SFS 1831, s. 431. SPF 1839, s. 127.
Avledn.: ROJARE, m. [jfr lt. rojer] (†) person med uppgift att medelst röjstock undersöka volymen hos tunnor o. fat o. d. Gynther ConvHlex. 365 (1848).
Spoiler title
Spoiler content