SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUNDASS rundas4 l. RONDASS rondas4 l. RONDACHE rondaʃ4 l. roŋ-, förr äv. RUDASS, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rondache 1951. rondass 1955. rudass 1890. rundass (-as) 16221938)
Etymologi
[jfr ä. d. runddars, holl. rondas (ä. holl. rondasse), t. o. eng. rondache; av fr. rondache, i ä. fr. äv. rondace, rudache, sannol. av it. rondaccia, rondaccio, ytterst till fr. rond (se RUND, adj.)]
1) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) rundsköld. AOxenstierna 1: 389 (1622). 2VittAH 3: 219 (1788, 1793). Seitz SvärdVärj. 31 (1955).
2) (†) om sköldlikt tygstycke? KlädkamRSthm 1654, s. 113. (Två) paar Rundasser att sättia under ströflingar (dvs. kanoner, se KANON, sbst.2 2). Därs. 727 (fr. orig.: rondache de toille blanche).
Spoiler title
Spoiler content