SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RUSTICITET rus1tisite4t l. 0104, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. rustizität, eng. rusticity, fr. rusticité; av lat. rusticitas (gen. -tātis), avledn. av rusticus (se RUSTIK)]
(i sht i vitter stil) motsv. RUSTIK I 1: egenskapen l. förhållandet att vara rustik, lantlighet, bondskhet. Swedberg Schibb. 297 (1716). Fornv. 1944, s. 136.
Spoiler title
Spoiler content