publicerad: 1961
RÅTIG, adj.
Etymologi
(†)
2) [jfr RÅT 2, RUTTEN 2 a] om smälta: ofullständigt färskad (o. hård), rå, slaggig; jfr RÖTIG. Smältan .. har benägenhet att blifva hård eller, som smederna kalla det, råtig. JernkA 1863, s. 319.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content