SACK sak4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Dalin Arg. 1: 66(1733, 1754)).
Ordformer
(äv. sac)
Etymologi
[jfr t. o. eng. sack; sannol. av (det i denna bet. dock icke anträffade) fr. sac, säck, illa sittande klädesplagg, av lat. saccus (se SÄCK). — Jfr SACK, sbst.1]
(numera bl. ngn gg) på 1700-talet brukad helskuren klänning utan markering av midjan. Intet är jag af de Karlar, som bli kära i hwar slöya, i hwar Sac, Battenœil (dvs. ett slags huvudbonad för damer, ”battant-l'œil”) eller Natt-Tyg; men jag tilstår, at jag blef nästan halfdöd wid dennas åskådande. Dalin Arg. 1: nr 29, s. 3(1733). Hon fick vackra fläckar på sin Sack för omaket (att gå på ett bondgille). Dens. Vitt. II. 5: 128(1738). Hwad .. Fruentimbers eller Qwinno-Klädedrägter angår, så äro .. Profmodeller utgifne på Twenne Sorter theraf, nemligen Manteau och Sac, af hwilka then förra ännu är i bruk, men then senare aldeles aflagd. FörordnYppigh. 1746, s. A 3 a;jfr Bergman NatDräkt. 36(1938). ÅgerupArk. Bouppt. 1751.jfr: En gl. swart damastes Robb eller sack. Därs. Bouppt. 1761.
SAOB
