SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1963  
SAKRAMENTERLIG sak1ramente4rlig, i Sveal. äv. -e3rlig2, adj.; adv. -A (†, Swedberg SabbRo 1164 (1691, 1712)), -EN (†, Schroderus Os. III. 1: 331 (1635), Carling Kempis 319 (1827)), -T (Högberg JesuBr. 1: 69 (1915)).
Ordformer
(förr äv. sac-. -teer- 1635. -ter- 16351941. -ligit, n. sg. 16351753. -ligt, n. sg. 18011915)
Etymologi
[jfr t. sakramentierlich; sannol. efter nylat. sacramentarius, adj. (se SAKRAMENTARIE), möjl. under formellt inflytande från sådana ord som REPUTERLIG, HANTERLIG]
(numera föga br.) sakramental; särsk.: som innebär en förbindelse av oförklarlig (för sakrament utmärkande) natur mellan synligt o. osynligt; ss. adv. äv.: ss. sakrament. En Sacramenterligh Boot, thet är Skrifftermålsens och Plichtsens Boot, som förrättas igenom Prästernas Embete. Schroderus Os. III. 1: 29 (1635). Tå .. Sacramentet hwarken ätes eller drickes, så skal man icke meena, at vthi then helge Nattwarden är någen Sacramenteerligh Christi Lekamens och Blodz Närwarelse. Därs. 337. Wij troo .. at Christi Lekamen och Blodh vndfås icke allena andeligen genom Troon, vthan och så lekamligen .. (på) öfwernaturligit och himmelskt sätt, för then Sacramenterlige Föreeningen skull medh Brödh och Wijn. Därs. III. 2: 224. Christus gifwer osz tillika med brödet sin sanna och wesenteliga lekamen, then wi til osz tage, och sacramenterliga äte. Swedberg SabbRo 1164 (1691, 1712). Så är thet altså en ewig, fast, och Gudomelig sanning, at jag uti then Heliga Nattwarden undfår Christi Lekamen och Blod .. på et öfwernaturligit, Sacramenterligit, dock sannfärdigt wis och sätt. Rönigk Fresenius 304 (1753). Wi säga, att .. (gudstjänsten i den svenska kyrkan under perioden 1164—1248) till största delen gällde som sakramenterlig handling: den stod nemligen i närmare eller aflägsnare sammanhang med hufwudsakramentet, nattwarden, och war derigenom sjelf i wisz mån ett sakrament. Reuterdahl SKH II. 1: 250 (1843). KyrkohÅ 1941, s. 166. — särsk. oeg. l. bildl.: som påminner om l. för tanken till sakrament(en) l. nattvardens sakrament; särsk. övergående dels i bet.: oförklarlig l. mystisk, dels i bet.: helig (se d. o. 4, 5) l. oantastlig; jfr SAKRAMENTAL b. Leopold 6: 210 (c. 1785). Carl Johans stora regentfel var, att aldrig vilja begripa .., det till hvilken plats i staten som helst, behöfdes andra egenskaper, än den undergörande trollkraften af hans nåd, på ett outransakligt och nästan sakramenterligt sätt bibringad föremålen i de för dem utfärdade fullmakterna. Crusenstolpe CJ III. 2: 411 (1846). Uppkomlingens fjolliga föreställning om Paris-livets sakramenterliga företräde framför allting annat. Högberg Baggb. 1: 211 (1911). Dens. JesuBr. 1: 69 (1915).
Spoiler title
Spoiler content