SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SAVA, sbst.2, f.; anträffat bl. i pl. -or.
Etymologi
[till SAV]
(†) vedträ som kluvits ut (parallellt med träfibrernas sträckning; jfr SAV 3) o. vars sidor (till största delen) utgöras av klyvsidor? Hugg Granwed i Safwor så sprakar han intet, är han klufwen i tw, och om man wänder vp thet sidwula så sprakar han ey heller. IErici Colerus 1: 14 (c. 1645).
Spoiler title
Spoiler content