SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SCHOTTIS ʃot4is, äv. SCHOTTISCH ʃot4l. (numera knappast br.) SKOTTISCH skot4iʃ, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(schottis 1889 osv. schottisch (-sh) 1864 osv. scottish 18791915)
Etymologi
[liksom eng. schottische o. fr. schottisch, scottish av t. schottisch (jfr schottischer, med adjektivisk böjn.), av schottisch, skotsk (se SKOTSK)]
1) (†) (musik till) sällskapsdans dansad ss. kontradans i 2/4 takt, ecossäs. Höijer (1864). KonvLex. (1864; med hänv. till Ecossaise).
2) (med rhenländare besläktad) polkaliknande pardans i (måttlig) 2/4 takt (stundom, numera bl. ss. folkdans, utförd med flera turer); äv. om musik till denna dans; i sht förr äv.: rhenländare. Scottish. Ställning och fattning lika som i vals. De första takterna kunna dansas antingen som vanlig polka, ehuru långsammare, eller ett polkasteg framåt och ett tillbaka. Hubendick FlickLek. 122 (1879). I undervisningen (vid ett dansinstitut) ingå .. Promenad-Polonaise och Schottis. DN 1892, nr 8470 A, s. 3. Norrmän brukade .. förr draga nedåt Tåsjö och spela positiv, därvid de bl. a. spelade ”schartis”; äfven kallad ”tyska polkan” (eljes känd under namnen ”scottish” och ”rhenländare”). VästernorrlAlleh. 1913, nr 167, s. 3. Schottisch är en synnerligen populär dans, som med växlande turer och olika variationer dansats överallt i bygderna. Oftast dansades allenast den andra av nedan beskrivna turer .. men även tredje, fjärde och åttonde turerna äro allmänt förekommande. FolkdansSällskDans. 20 (1933). särsk. bildl. Här har jag hamrat grova sulor flata / i livets schottish medan åren gått. Svensson MLiv 16 (1934).
Ssgr (till 2): SCHOTTIS-MELODI. melodi till schottis; i sht förr äv. om rhenländarmelodi. ArkNorrlHembygdsf. 1918, s. 123.
-STEG. danssteg i schottis. Lekstug. 1: 9 (1897).
-TAKT. Strindberg Julie 10 (1888).
Spoiler title
Spoiler content