SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SEEING si4iŋ, r.; best. -en, i best. anv. äv. utan slutartikel.
Etymologi
[av eng. seeing, vbalsbst. till see (se SE, v.)]
astron. beteckning för den av jordens atmosfär betingade graden av lämplighet för astronomiska observationer på viss ort o. vid visst tillfälle. Om astronomisk ”seeing” eller sikt. FNettelblad i AstrT 1951, s. 139 (rubrik). 2SvUppslB (1953).
Spoiler title
Spoiler content