SIGNORIL sin1jori4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[av it. signorile, avledn. av signor(e), herre (se SIGNORE)]
som är karakteristisk för l. har samband med den italienska (adeln l.) överklassen; äv. allmännare: herrskaplig, herrskaps-. De vackert skulpterade dörrar (i Hallwylska palatset), hvilka afskilja den signorila vestibulen från portgången. SD(L) 1898, nr 419 A, s. 3. Neapel är inte bara eländets Neapel. Du behöver bara gå några steg för att komma till lyx och elegans, till signorila gator. GbgMP 1949, nr 155, s. 10.
