SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SIMONIAN sim1onia4n l. si1m-, l. -ωn-, l. 01—, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. simonianer, pl., eng. simonian, senlat. simoniani, pl., gr. σιμωνιανοί, pl.; till SIMON, sbst.1]
kyrkohist. anhängare av en gnostisk sekt som räknade trollkarlen Simon ss. sin upphovsman. PJAngermannus Mylius E 6 b (1601). Desza Simonianers Prester woro erfarna i alla trollkonster. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 97 (1834). 2NF (1916).
Spoiler title
Spoiler content