publicerad: 1968
SITTEN, adj.
Ordformer
(sittjen)
Etymologi
[sv. dial. sittjen, trägen, efterhängsen (Lenæus Delsbo 184 (1736, 1764)); till SITTA, v.; med avs. på bildningen jfr FIKEN, adj., m. fl.]
(†) som gärna sitter (vid sitt arbete). (T.) Sitz-Leder .. haben, (sv.) wara sittjen och trägen i arbete. Lind 1: 1427 (1749).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content