SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1972  
SKOLAR skωla4r, äv. skol-, m.||ig.; best. -en; pl. -er (Samuelsson HALärovUpps. 90 (i handl. fr. 1677) osv.) ((†) -ier Tersmeden Mem. 1: 102 (1733)); äv. SKOLARIS skωla3ris2, äv. skol-, äv. -a4ris, m.||ig.; best. -en; pl. -ar (LoW (1911), Östergren (1939)). Anm. Formen scholaris (äv. scolaris) användes stundom äv. med lat. böjning, numera bl. i pl. -ares. Olsson Herdam. 2: 247 (i handl. fr. 1654: av Zacharia eller någon annan scholare; abl. sg.). Samuelsson HALärovUpps. 88 (i handl. fr. 1667: scholares, pl.). TurÅ 1945, s. 279 (: scolares, pl.).
Ordformer
(scholar 1734 (: scholarerne, pl.), 17401959. scholaris 18311941. skolar (sc-) c. 1660 osv. skolaris 18891939)
Etymologi
[jfr t. scholar, eng. scholar; av mlat. scholaris (jfr senlat. scholares, pl., gardessoldater), substantivering av senlat. scholaris, adj., hörande till skolan (se SKOLAR, adj.). — Jfr SKOLÄR, sbst.]
(numera nästan bl. i skildring av ä., i sht medeltida förh.) skolelev; elev (se d. o. 2); nästan bl. om manlig (skol)elev: skolpojke l. skolyngling l. dyl. (särsk. om elev vid trivialskola l. dyl.; motsatt: gymnasist); äv. dels om universitetsstuderande, dels i utvidgad anv.: lärd person, lärd; jfr SKOLÄR, sbst. (Jag övade mig) uthij räknande, skrifwande och bookhålleriet, så att jag mig till berömm kan säija att .. (skolmästaren i Hamburg) mig för sin bästa scolar achtade, som han för denn tijden hade. Dahlberg Dagb. 7 (c. 1660; uppl. 1912). Humbla Landcr. 341 (1740; om kvinna). Någon ed (motsvarande studenteden) aflägges icke .. af Skolarer eller Gymnasister. Frey 1843, s. 421 (1840). Hufvudmassan af magistrar och scholarer (vid Paris' universitet) flyttade (i början av 1200-talet) .. öfver till den vänstra Seine-stranden, som i anledning af denna lärda immigration fick sitt ännu bevarade namn, ”det latinska kvarteret”. Schück MedeltKultH 83 (1907). Westerlund Skolm. 65 (1924; om läroverkselev på 1800-talet). Kyrkosången drevs säkert grundligt (i de medeltida domskolorna) — det var ju scholarernas uppgift att medverka i gudstjänsten. SvKyrkH 2: 759 (1941). Jag är en smula skolar och vetenskapsman på lediga stunder. Delblanc Prästk. 120 (1963; i skildring av förh. på 1700-talet).
Spoiler title
Spoiler content