publicerad: 1973
SKRIFTERMÅL skrif3ter~må2l, äv. (numera föga br.) SKRIFTEMÅL skrif3te~, förr äv. SKRIFTMÅL l. SKRIFTAMÅL, n. (OPetri 2: 24 (1528) osv.) ((†) r. l. f. OPetri 1: 381 (1528), Humbla Landcr. 502 (1740)); best. -et (resp. -en); pl. = (Kjöllerström FörarbKO1571 43 (i handl. fr. 1551) osv.) ((†) -er KyrkohÅ 1911, MoA. s. 106 (c. 1640)).
Ordformer
(schriffter- 1547—1637. schrifte- 1575. skrefter- c. 1620. skriefter- 1629. skrift- (-vt-) 1621—1766. skrifta- (-ff-, -th-) 1521—1575. skriftare- 1639—1691. skrifte- 1528—1941. skrifter- (-ff-) 1551 osv. skriptte- 1551. -maal 1529. -maall 1521. -mall 1551. -måell 1561. -mål (-åå-) 1528 osv. -måll 1551—c. 1635. -mååll 1575—1617)
Etymologi
[fsv. skriptamal, skriptemal, skriptermal o. d., n. sg. l. (vanl.) pl.: skriftande, skriftermål; jfr fd. skriftamal (d. skriftemål, n., ä. d. äv. skriftermaal, n.), fvn. skriptamál, n. pl.: skrift(ande), skriftermål; av SKRIFT, sbst.2, o. -MÅL; med avseende på formen skrifter- jfr GIFTERMÅL, LÖRDAG]
(särsk. inom protestantiska kyrkan avlagd l. undergången) bikt (i sht förr äv. allmännare: bekännelse inför Gud, syndabekännelse); i sht om bikt ss. protestantisk nattvardsberedelse, särsk. (o. om nutida förh. nästan bl.) i mer l. mindre utvidgad anv.: vedertagen nattvardsberedelse med syndabekännelse enligt fastställt formulär o. avlösning; jfr SKRIFT, sbst.2 1. Hålla, förrätta, undergå skriftermål. Skriftermål och nattvardsgång. Skriftermål och avlösning. Enskilt skriftermål, särsk.: privatbikt. Allmänt skriftermål, om nattvardsberedelse, särsk. med fastställd syndabekännelse. G1R 1: 28 (1521). Hwad är Scrifftermål? Swar. Scrifftermål haffuer j sigh tw stycke. Itt, at man bekenner syndena. Thet andra, at man vndfår aflösning eller syndernes förlåtelse aff Scrifftefadren. Cat. 1562, s. C 2 a. Altförmånge Menniskior .. wilia göra theras Scrifftermål, boot och bätring vthi theras ålderdoms dagar, Men döden öffuerfaller sådana offta hasteliga och bortrycker them oföseeandes (sannol. felaktigt för oförseeandes). PJGothus Savonarola SyndSp. E 8 a (1593). David giorde .. en sådana skrifftermål: Ho kan merckia huru offta han bryter! förlåt mig Gud mina hemliga brister. Swedberg Cat. 548 (1709). Sådana sanningar .., som man kan läsa i hwarje bok af den Heliga Skrift, och som man får höra i hwarje uplyst Lärares predikan eller skriftermål. Schartau UtkPred. 184 (1816). Skrift eller skriftermål betyder bekännelse och var den vanliga benämningen på syndabekännelsen i botens sakrament under medeltiden. Hellerström Liturg. 168 (1932). 1811 års handbok (innehöll) ett ritual för skriftermål som en offentlig gudstjänstakt. SvUppslB (1935). Har man icke förut frågat efter det enskilda skriftermålet, så är det tid att bruka det i uppväckelsen. Hela Kyrkans samlade erfarenhet manar oss att åtminstone då göra slut på vår blyga ängslan och resolut söka upp en själasörjare och be om ett enskilt samtal. Giertz Kyrkofr. 31 (1939). Prosten skred till skriftermål med den döende. En stor syndare kräver grundlig skrift och prosten höll en straffpredikan som (osv.). Nilsson HistFärs 252 (1940). — jfr ÖRE-SKRIFTERMÅL. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) i uttr. uppenbart skriftermål (jfr d), om en enligt fastställt formulär av hel församling avlagd syndabekännelse (o. erhållen avlösning); jfr SKRIFT, sbst.2 1 b. LPetri KO 29 a (1571). KOF 3: 48 (1682).
b) i uttr. hemligt skriftermål, enskilt skriftermål l. privatbikt (med tanke på biktfaderns l. skriftefaderns tystnadsplikt); i skildring av ä. förh. särsk.: enskilt skriftermål för bekännande av svårare synder. LPetri KO 25 a (1561, 1571). Thet hemliga Skriftermålet skeer då, när en för Gudz Ordz tienare uppenbarar någon grof Synd. Kyrkol. 7: 1 (1686). Det (är) icke .. tillåtet för en prest att vittna om det, som blifvit honom anförtrodt under hemligt skriftermål. Den prest, som röjer sådant, gör sig hemfallen till straff; sker det under vittnesmål har det yppade intet vitsord. Körner JurRådg. 493 (1888). Allmänna svenska prästföreningen föreslår att .. åtgärder vidtas för att vad som anförtros präst under hemligt skriftermål (icke må få röjas vid domstol). SvD(A) 1939, nr 288, s. 5.
c) (†) i uttr. taga ngn i skriftermål (jfr e), åhöra ngns skriftermål, låta ngn bekänna sina synder. Weste FörslSAOB (c. 1815).
d) (förr) = SKRIFT, sbst.2 1 c; särsk. i uttr. uppenbart skriftermål (jfr a), uppenbar skrift (se skrift, sbst.2 1 b); äv. i uttr. stå (uppenbart) skriftermål, stå skrift. LPetri KO 29 a (1571). (G. II A. har påbjudit) att ingen .. må hafwa macht at taga någon groff missgärningzman under sitt förswar, uthan låtha honom wärdzligit straff, effter som han förtiändt hafwer, undergåå, och hwar han tå till liffwet benådd warder, sedan förlijka sigh medh Gudh och hans försambling genom uppenbar skriftermååll. RA II. 2: 175 (1617). Kongl. Maij:t (håller för) rätt och tillbörligit att .. (de snapphanar som hållit sig undan) åthminstone stå uppenbara Skriftermåhl, på det att församblingen .. må offenteligen hafva ett vittnesbörd om dheras omvändelse. Wallquist EcclSaml. 5—8: 209 (1681). Kroppsstraffen (ansågos) såsom en försoningsakt, och den enda rätta vägen att åter kunna upptagas i kyrkans sköte. Deraf finner man dem i förening med kyrkopligt och skriftermål. Oscar I Straff 15 (1840). Kyrkoplikt och uppenbart skriftermål. Brilioth SvKyrkKunsk. 239 (1933).
e) oeg. l. mer l. mindre bildl.; särsk.: bekännelse; i sht förr äv.: (strängt) förhör l. upptuktelse (särsk. i uttr. taga i skriftermål; jfr c). Men gamla Ungkarl .. / Kom här och giör med mig offentligt Skriftermål; / Bekiänn at det är synd försumma giftermål. Runius (SVS) 1: 245 (1712). Efter något skriftermål befallte .. (skolans rektor) mig att säga rent ut, och bekänna hwar jag fått penningar. Nyrén Charakt. 27 (c. 1765). Allt sen den der häxflickan Hertha — som jag (dvs. en pastor) just ville taga i skriftermål och duktigt läxa upp emellan fyra ögon — så oförklarligt och oförsvarligt reste sina färde, utan att säga ett enda ord derom, så är han icke lik sig, som du sjelf sett det. Bremer Hertha 315 (1856). Avsikten med dessa rader är bara att nu på Botdagen be dem, som (i radio) sprider agronomvisdom på söndagsmorgnarna, att författa sina skriftermål — det är ju den tiden på dagen — lite enklare. SvD(B) 1943, nr 60, s. 9.
Ssgr: SKRIFTERMÅLS-BÖN. (†) bön utgörande syndabekännelse; särsk. om syndabekännelse enligt av kyrkan fastställt formulär; jfr skrift-bön. KOF II. 2: 76 (c. 1655). Lind (1749). —
Spoiler title
Spoiler content