publicerad: 1973
Ordformer
(scrupeler- 1642. scrupler- 1766—1792. skrupuler- (scr-) 1633—1871)
Etymologi
[jfr d. skrupulere, t. skrupulieren, (ä.) fr. scrupuler, mlat. scrupulare; till SKRUPEL. — Jfr SKRUPULANT, SKRUPULATION]
(†) = BETÄNKA I 1; äv. (särsk. om kollektiv av personer), övergående i bet.: överlägga om l. diskutera (ngt); äv. abs.; äv. dels: hysa l. göra sig skrupler om l. tveka l. dra sig för (att göra ngt), dels (intr.): hysa l. göra sig skrupler l. samvetsbetänkligheter l. (tungsint l. oroligt) fundera l. grubbla (över ngt); jfr SKRUPLA. Her Gabriel (Oxenstierna ansåg) .., att .. ständerna mehre och snarare skulle scrupulera, så frampt .. (regeringsformen) dhenne gången icke bleffve dhem proponerat. Elljest haffve Ständerne ingen mackt att scrupulera hänne. RP 3: 10 (1633). Alt Raisonnerande (är) allwarligen förbudet, utan bör en hwar .. Ordren utan widare scrupulerande emottaga och efterfölja. ReglSwArmeen 1710, s. 12. (Prokanslern sade sig inte veta) om någon har macht att sedermera scrupulera om lagsens rätta förstånd, sedan Cancellarius en gång gifvit sitt decisum (dvs. beslut). ConsAcAboP 12: 555 (1731). Kunde jag få den (dvs. ”besittningen av en dejlig kvinna”) och födan, så scrupulerade jag intet längre, att öfwerlämna mig åt maklighet och underhålla förståndet med nyttiga studier. Wallenberg (SVS) 2: 120 (1766). (Flickan som i ett kloster bereddes för sin första kommunion) grät och skrupulerade, biktade sig dagligen och hade grufliga samvetskval för allting. Montgomery-Silfverstolpe Mem. 4: 74 (1826). (Professor Hylander sade sig vara glad) ”att han .. icke behöfde scrupulera öfver det goda betyg, som han gerna ville gifva åt sin sons gode vän.” Reuterdahl Mem. 88 (1858; angivet ss. yttrat 1825). Dalin (1871). — särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.: som hyser skrupler l. (samvets)-betänkligheter, betänksam (se d. o. 2 a). Rydén Pontoppidan 343 (1766: scruplerande föräldrar; d. orig.: scrupulerende).
Spoiler title
Spoiler content