SKY ʃy4, sbst.3, r. l. m.; best. -n, stundom -en; äv. JUS ʃy4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. m.; best. -en ʃy4n.
Ordformer
(jus 1832 osv. sky (sch-) 1755 osv.)
Etymologi
[liksom d. jus, sky, nor. sjy, eng. juice, fruktsaft, av fr. jus, av lat. jus, sås, soppa, etymologiskt identiskt med sanskr. yūs, soppa, o. sannol. rotbesläktat med OST, sbst.1 — Jfr FÄRSIUS]
kok. vid stekning erhållen saft av kött l. fisk, som användes ss. sås l. dyl. (o. vid avkylning får geléartad form o. användes t. ex. ss. garnering); i sht förr äv. om sådan saft erhållen gm kokning i ringa mängd vatten, spad; förr äv. om gelé framställt av frukt- l. bärsaft. (Vid serveringen) hälles öfwer .. (ärterna) en god del sådant fett som blifwer uti grytan derest en gryt-stek blifwit stekt, tillika med något af den sky som der med följer. Warg 35 (1755). Fischerström 4: 189 (1792; om gelé framställt av bärsaft). Två stora tårar föllo ut och spädde upp biffstekens jus. Bremer Grann. 2: 124 (1837). Lägg eller spritsa en rand sky snett över varje smörgås (med kalvkött). StKokb. 124 (1940). — jfr KÖTT-SKY.
Ssg: SKY-SÅS. kok. sås framställd l. bestående av l. innehållande sky. Montell Frun 86 (1898).
Särsk. förb.: skya över. kok. hälla l. lägga över (ngt) ss. l. liksom sky. StKokb. 288 (1940).
SAOB
