SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1974  
SKYRA ʃy3ra2, sbst.2, l. SKÖRA ʃö3ra2 l. ʃœ3ra2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(skyra 1747 osv. sköra 1798 osv.)
Etymologi
[sv. dial. skyra, sköra; sannol. till SKYRA, v.2]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (huggen l. skuren l. på annat sätt avsiktligt åstadkommen) skåra, (in)hugg l. inskärning o. d.; äv. om ett i fårs öra skuret ägarmärke. Ofvan om handahollet (på en plog) .. är en liten skyra .., i hvilken Bonden ibland .. sätter sina tömar. Boding ÅngermHush. 45 (1747). TurÅ 1905, s. 98 (om ägarmärke i fårs öra; från Västerb.). När man hugger en skyra i ett träd. Norrl. 7: 17 (1907). TNCPubl. 43: 154 (1969; från Härjed.). — särsk. (i formen sköra) (†) = LASK 4. Röding SD 82 (1798).
Ssg: SKYR-SPÅN, se skyra, v.2 ssgr.
Spoiler title
Spoiler content