SKÄMLA, f.; anträffat bl. i pl. -or.
Ordformer
(drell skiämlor, pl. 1679. drällss skämblor, pl. 1674)
Etymologi
[(bildat gm ombildning) av t. schemel (i ä. t. äv. schämel), pall, vävtrampa m. m. (se SKAMMEL); jfr äv. d. skammel, pall, vävtrampa, latta]
(†) på vävstol: latta (se d. o. d); anträffat bl. i ssgn DRÄLL(S)-SKÄMLOR, lattor för drällvävnad (BoupptSthm 1674, s. 1358 a (: drällss Skämblor, pl.). 2 Pahr drell Skiämlor med bultar. Därs. 1679, s. 500 a, Bil.).
SAOB
