SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLAPSTICK slap4stik l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. (BiogrBl. 1923, s. 500, osv.), äv. n. (SvD(A) 1968, nr 23, s. 16); best. -en resp. -et.
Etymologi
[av amerik. eng. slapstick, av slap, slag (se SLAP, sbst.), o. stick, käpp (se STICKA, smalt trästycke o. d.), eg.: anordning bestående av två flata träbitar som i komedier o. d. sammanslås för att ge intryck av att ett (låtsat) slag mot ngn är mycket hårt]
uppsluppen, bullersam (art av) komedi l. fars med burlesk situationskomik o. ofta våldsamt tempo (bl. a. kännetecknad av starka knalleffekter). BiogrBl. 1923, s. 500. SvD(A) 1968, nr 23, s. 16.
Ssgr: SLAPSTICK- l. SLAPSTICKS-FARS. jfr fars, sbst.2 1. Swing 1923, nr 15, s. 6.
-GENRE(N). om den genre som slapsticken utgör. Swing 1923, nr 15, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content