SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
SLINDA, v. -ade.
Etymologi
[möjl. avledn. av SLIND, adj.1]
(†) om häst: (på grund av förskjutning av ländkotorna) slänga l. vackla (med bakdelen). Är någon förränkning wid njurelankarne skedd, swigtar och slindar hästen af och til, än åt den ena, än åt den andra sidan. Bure Häst. 19 (1802).
Spoiler title
Spoiler content