SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
SLINT, sbst.1, m.
Etymologi
[efter motsv. anv. av eng. (short, long) slip, eg.: glidning, slintning m. m. (se SLIP, sbst.2), till SLINTA]
(†) i fråga om kricket, om lyrtagare som står snett till vänster (från kastarens sida sett) bakom den grind mot vilken bollen kastas; särsk. i uttr. kort slint, lång slint, om främre resp. bakre sådan spelare. Balck Idr. 1: 156, 157 (1886). jfr: Kortslint .. långslint. Därs. 157.
Spoiler title
Spoiler content