SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1977  
SLUM, adj.
Etymologi
[sv. dial. slum, slummer, slom, vid, slankig, sjuk, dålig, usel, slö o. d.; nära samhörigt med ä. dan. o. dan. dial. slumme, blunda, nor. dial. sluma, gå slappt hängande, nyisl. sluma, ge efter, slå ned ögonen, slum, tysthet, hänsyn, fär. slumma, blunda, mht. slummen (ä. t. schlummen), slumra, i avljudsförh. till feng. slūma, sömn, mnl. slūmen, slūmern (nl. sluimern), slumra, möjl. rotbesläktat med lt. sludern (se SLUDDRA). — Jfr SLOM, sbst.1, SLUM, sbst.2, SLUMRA]
(†) dålig, underhaltig; långsam. (Hyttan har) mäkta ringa och slum gång. Johansson Noraskog 3: 429 (i handl. fr. 1684). WoJ (1891).
Spoiler title
Spoiler content