SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1978  
SLÄJA, r.? l. f.?
Etymologi
[möjl. ombildning av (hypersvecism för) sv. dial. släje, n., slagbom (möjl. under påverkan från SKED, sbst.1, i fråga om genus), i sin tur möjl. till SLAG, sbst.1 (o. urspr. hemmahörande i senare led i ssg)]
(†) om ett vid upprättstående vävstol använt svärdliknande redskap för fastslående av inslaget; jfr SKED, sbst.1 2, o. SLEJDE, SLEJEL. (Gr.) κερκὶς .. (dvs.) det, hvarmed man slår ihop väfven och gör den tät, slag, släja. Arvedson HomOd. 2: 60 (1829). Aminson HomOd. 158 (1850).
Spoiler title
Spoiler content