SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMACKA smak3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. smacka, stor fläck; till SMACKA, v.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stor fläck; äv. om klump l. kluns l. ansamling av vätska l. ngt kladdigt l. smetigt ämne o. d. Ett fruntimmer .., angripet af impetigo, hvilken hunnit den grad, att somliga af fläckarna eller smackorna voro större än handen. Hygiea 1853, s. 435. Änder .. (skjutna i flykten) vilka som sandpåsar plumsade ned från höjden i smackor av högt uppsprutande dyvatten. Knöppel VitDöd 104 (1922).
Spoiler title
Spoiler content