(i sht förr äv. skrivet i två ord. smit full 1874—1915. smitfull 1889 osv.)
Etymologi
[sv. dial. smitfull; sannol. eg.: som dängts full; av SMITA, v.1 (i bet. II), o. FULL, adj.; jfr sv. dial. smitafull, smitaarg m.fl., ävensom smitande full]
1) (numera bl. i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) proppfull, smockfull. Rydqvist SSL 5: 226(1874). När jag kom till hotellet för att äta middag, var det smit fullt med patroner. Fröding Kås. 165(1891). Dahllöf Otyg 66(1915).
2) (numera bl. i Finl., vard. l. bygdemålsfärgat) starkt berusad, stupfull. Knapt hade det förra uppträdet (dvs. ett överfall på en professor) slutats .., förrän en prest i närvaro af Dom Kapitlet uppträder smit-full på predikstolen i Åbo cathedralkyrka. Heinricius ÅboAk. 123(i handl. fr. 1821). Då jag åkte hem med Butch Weldy och Jack McGuire, / båda smitfulla, tvingade de mig att spela och spela. Gripenberg Masters SpoonRiv. 80(1927).
SAOB
