SMÖRSEL, r. l. f.; best. -slen (Dijkman, Rålamb 13: 196); äv. SMÖRSLA; anträffat bl. i pl. -or (möjl. till sg. smörsel, Schroderus)
Ordformer
(smörsel c. 1645. smörsl (-szl) 1649—1690. smörslen, sg. best. 1678—1703. smörslor, pl. 1639)
Etymologi
[fsv. smyrsla, sv. dial. smörsel; jfr fvn. smyrsl, ävensom t. schmiersel; avledn. av SMÖRJA, v.]
(†) salva l. smörja (se SMÖRJA, sbst. 1 a); smörjelse (se d. o. 4 b). (Apotekare) bereda .. Läkedomarne, Smörslor, Syruper, Latwerger (osv.). Schroderus Comenius 796(1639; t. texten: Salben). Faddrarna skulle hafwa fram för .. (biskopen) sina Gudbarn, som til några åhr komne woro, vthi hwilkas panna eller änne Biskopen skulle giöra först ett korsz medh oljo, och sedan smöria alt öfwer, säijandes .. jagh .. stärcker tigh medh then hälsosamma Smörslen. Dijkman AntEccl. 238(1678, 1703). Tag Lager-olja, Boom-olja, Silfwerglidt (osv.) ... I en Kruka lagdt, och på Glöden satt, rör wäl om, och när Smörslen warder rödh och tiock då hafwer hon nogh. Rålamb 13: 190(1690). En Smörsl för allehanda såår och Swulnader brukelig. Därs. 195.
