SNIFF snif4, r. (Mezzrow o. Wolfe Dans 366(1953) osv.) l. (i sht i konkret anv.) n. (SAOL(1973) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. =
Etymologi
[sv. slang. sniff, narkotika i pulverform, flygplans nedgång på låg höjd (Gibson(1969)); jfr eng. sniff; till SNIFFA, v.]
(vard.) om inandning l. snusning av ngt, särsk. av thinner o. andra lösningsmedel (använda ss. rusgivande medel); äv. konkret, om narkotiskt rusgivande medel. Så snart .. (vår hund) fick sej ett par sniffar av röken (då vi rökte opium) la han sej ner och somnade förnöjt. Mezzrow o. Wolfe Dans 274(1953). Efter en enda sniff parfym kände jag mej som om jag hade en ballong i magen. Därs. 366. SAOL(1973; äv. konkret). — särsk. bildl., om flygplans nedgång på låg höjd; i sht i ssgn LÅG-SNIFF (ÖgCorr. 1965,nr 89, s. 7).
SAOB
