[sv. dial. snippli(n), snöplig; jfr nor. dial. snippelig, oerhört knapp l. obetydlig l. snål, lt. snippelig, som bildar snibbar; till stammen i SNIPPA, v.]
1) vass, spetsig, uddig; ss. senare led i ssgn FÖR-SNIPLIG.
2) (†) knapp (se KNAPP, adj. 2, 3); äv. i fråga om sätt att skriva: knapp (se KNAPP, adj. 7), stram, kort, snäv. Thet breff hon screff eder tiil war kort nog scriffuit, och endels alt for sznippelige. G1R 11: 115(1536). Dedh är bätre (att gripa till vapen på nytt) än låta affvisa sigh utan snippligh satisfaction. RP 12: 308(1648). Tidfördrijf C 4 a(c. 1695; om mat).
