SNÖRMALJA snö3r~mal2ja l. snœ3r~, förr äv. SNÖREMALJA l. SNÖRNEMALJA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(snör- 1658 osv. snöre- 1636—1676. snörne- 1652. -mallor, pl. 1930; se för övr. MALJA, sbst.1)
Etymologi
[av SNÖRA, v.2, l. SNÖREo. MALJA, sbst.1; förleden snörne- är sannol. bildad till pl.-formen snöron (se SNÖRE) liksom örne- till öron (se ÖRA)]
(numera bl. i fråga om den kvinnliga folkdräkten i vissa trakter; i sht i etnografiskt fackspr.) = MALJA, sbst.1 a.BtÅboH I. 8: 229(1636). Randigt liv .. hade (i Floda i Dalarna c. 1875) 5 eller 6 snörmallor av tenn åt vardera sidan. Fatab. 1930, s. 104.
