[jfr sv. dial. speska, spiska, högfärdas; sannol. avledn. av SPESK]
(†) uppträda l. uttala sig trotsigt l. dyl.; anträffat bl. i uttr. speskas med sådana ord att (osv.), yttra sig l. svara trotsigt o. säga att (osv.). Spässjkades han (dvs. prästen som uppträtt berusad i kyrkan) mz sådana ordh, att han inthet will achta hans (dvs. sin kyrkoherdes) bannor. SynodA 2: 192(1653).
SAOB
