SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPILTA spil3ta2, v.2 -ade (Peringskiöld, osv.) ((†) spiltt, p. pf. n. sg., HH). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. spilta; avledn. av SPILA, v.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) klyva l. splittra l. spjälka upp (ngt); äv.: spänta (spånor av ngt); äv. bildl. Huad som til backe stoor (dvs. står) vdaff sommarskatten skall th(e)n Oleff Siffr(e)dsson öpbära vppo th(et) att th(e)n 49 årss regenskap icke skall bliffue spiltt j tw vttan bliff(ue)r all vti salige Hans Vilkszons öpbörd. HH XXXIII. 2: 127 (1549). Han hade .. en knif i handen, och spiltade thär med några spånar af en trästicka. Peringskiöld Hkr. 1: 749 (1697). jfr SÖNDER-SPILTAD.
Spoiler title
Spoiler content