SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPINSK spin4sk, adj. -are.
Ordformer
(spensk c. 1750. spinsk 1758 osv.)
Etymologi
[sv. dial. spinsk, spensk; jfr d. dial. spinsk; sannol. till stammen i SPINKIG, adj.2; jfr äv. nor. dial. spinnskjen, spinkig]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) spinkig, spenslig. Linné Diet. 2: 50 (c. 1750; om träd). Herrn var liten och spinsk till växten. Ferrner ResEur. 18 (1758). Rosendahl Lojäg. 247 (1956; om barn).
Spoiler title
Spoiler content