SPIRITUALISK spir1itɯa4lisk l. spi1-, äv. -ua4l-, adj.; adv. -T.
1) (numera föga br.) motsv. SPIRITUELL 1: spiritualistisk (se d. o. 1, 3); särsk. allmännare: andlig, själslig. Redaktören .. har .. klarligen ådagalagt, att i hans kropp icke finnes mer spiritualiskt än hwad som nätt och jemt behöfwes, för att frälsa den till en tid, från allt kötts bestämda lott. Polyfem IV. 13: 3 (1811). 2SvUppslB (1953; om filosofiska o. religiösa riktningar).
2) (†) motsv. SPIRITUELL 3, = SPIRITUÖS 2. Om der (dvs. i en ”surbrunn”) nu en ymnogheet aff det spiritualiske wäsendet (dvs. materian l. ämnet) är, så måste jw ett sådant Watn icke wara tyngre; vthan om så wore, snarare lättare än gement Bruns watn. Hiärne Watt. 36 (1683).
