[jfr t. splendid, eng. splendid, fr. splendide; av lat. splendidus, lysande, till splendere, lysa, till den rot som äv. föreligger i lett. spulguôt, glänsa, flit. spléndžiu, splendëti, lysa, find. sphulinga-, gnista. — Jfr SPLENDOLIN,SPLENDÖR]
(numera bl. mera tillf.) lysande l. praktfull l. storslagen l. utmärkt l. överdådig o. d.; i sht i fråga om mat. (Palatsen) äro .. icke så commod (dvs. bekvämt) bygde, som dhe äro splendide. SvBrIt. 1: 51(c. 1700). Åkerman håller på med en ny och ganska splendide och accurat charta öfver Sinus Fennicus. MennanderBr. 2: 208(1768). Vid de företagna af gammalt så kallade Eriksgatorna gick det ganska raskt och splendidt till. Wingård Minn. 6: 80(1847). Fransoserna voro splendida med mat och dryck. 2MoB 1: 43(c. 1850). TIdr. 1887, s. 150 (om supé).I Åre steg jag upp och gick hem till en kanna mjölk.ifrån dukadt splendidt bord. Strindberg Brev 8: 338(1891). Ekelund Brev 154(1914; om restaurang). IllSvOrdb.(1955; om middag). — särsk. [efter eng. splendid isolation; uttr. tidigast använt 1896 av den kanadensiske politikern sir W. Laurier ss. beteckning för Englands alliansfria ställning under 1800-talets senare del] i uttr. splendid isolering, betecknande förnäm avskildhet, o. i härav härledda uttr. Min splendida isolering i min förstaklasskupé. Knaust Krög. 129(1942). När .. (överste Marcel Bigeard) i sin splendida exilkommendering på Madagaskar avslutar sina memoarer vet han att hans tid är ute. SvD 1975, nr 308, s. 2.Anm. Ofta användes det engelska uttr. splendid isolation (se ovan). En filosofisk splendid isolation. SDS(A) 1932, nr 127, s. 8.(Kolingen) lever än, numera, på grund av tidsanda och omständigheter, i splendid isolation. Zetterström VärldHj. 52(1942).
