SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPLINTER splin4ter, n.; best. splintret.
Etymologi
[liksom t. splinter sannol. av lt. splinter, motsv. nl. splinter (av mnl. splinter, splenter, varav äv. eng. splinter); till SPLINT, sbst.1 (under påverkan av SPLITTER, sbst.). — Jfr SPLINTER-NAKEN, SPLINTRA, sbst.]
(numera föga br.) splitter (se SPLITTER, sbst. 2). Jag dörren i splinter och dig i bitar slår. Envallsson Casper 31 (1797). Ossiannilsson Hem. 48 (1915).
Ssg: SPLINTER-SKÄRM. [jfr eng. splinter screen] (numera föga br.) lätt kanonsköld utgörande splitterskydd. Hägg Flottan 25 (1904). Engström Skeppsb. 80 (1904).
Spoiler title
Spoiler content