SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPRITT, sbst.3, r. l. m. (1Saml. 9: 282 (1777)) l. n. (Schultze Ordb. 4801 (c. 1755)).
Etymologi
[vbalsbst. till SPRITTA, v.2]
(†) sprittning (se SPRITTA, v.2 2 c). Schultze Ordb. 4801 (c. 1755). Hwar enda spritt som käns i blodet, / Skal fritt få röjas i mit prat. 1Saml. 9: 282 (1777).
Spoiler title
Spoiler content