SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1985  
SPRUNTA, v.
Etymologi
[sv. dial. sprunta, sprönte (med grumligt ö-ljud), sponthyvla; ombildning av SPUNTA (sidoform till SPONTA) gm anslutning till SPRUNDA l. SPRUNSA (se SPRUNS avledn.); jfr sv. dial. sprunt, sprönt (med grumligt ö-ljud), not l. fjäder l. spontfog, ombildning av SPUNT (sidoform till SPONT) gm anslutning till SPRUND, sbst.1, l. SPRUNS. — Jfr SPRUNTHYVEL]
(†) i den särsk. förb. sprunta tillhopa, sponta ihop (delar av träföremål). Berlin Lrb. 145 (1852, 1872).
Spoiler title
Spoiler content