[sv. dial. sprängler, pl., snaror för fångande av småfåglar; av ä. t. sprengel, biform till sprenkel (se SPRÄNKLA); jfr ä. t. springel, biform till sprinkel (se SPRÄNKLA)]
(†) spränkla. Man .. upphängde buren, fullsatte honom äfvensom trädens grenar med sprenglor (vid fågelfänge). CFDahlgren 4: 142(1831); jfr Karlfeldt i 3SAH 33: 82(1921). Genom några utsatta sprenglor lyckades det honom att fånga en steglitsa. CFDahlgren 5: 43(1832).
