SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STACK stak4, sbst.3, r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av eng. stack, bildl. anv. av stack, höstack o. d., lån från nord. spr. (se STACK, sbst.1)]
(i fackspr.) om samling l. förråd av element (värden l. symboler o. d.) som lagrats på sådant sätt i ett datorminne att de är åtkomliga i motsatt ordning till den i vilken de inlagrats l. om mekanism för sådan lagring (l. om ifrågavarande lagringsprincip), lista l. sträng bestående av så lagrade element l. kännetecknad av sådan lagringsprincip. Stacken användes för att tillfälligt lagra element (t. ex. symboler, värden) som inte omedelbart kan brukas. Ekman o. Fröberg LbALGOL 108 (1964). Vissa minidatorer .. har en möjlighet att arbeta med en s. k. stack av operander. Dopping DatabehLågpr. 150 (1974). (Man) tänker .. sig stacken som en hög med det sist inmatade värdet på stacktoppen. Hallberg Datorer 58 (1979). En stack är en mekanism för lagring och åtkomst av element enligt principen LIFO: Last In First Out. Thorelli Minidat. 78 (1980). Stacken är en LIFO-struktur .. Det är en kronologisk struktur, som ackumulerar händelser (eller symboler) i samma ordning, som de placeras på stacken. Thulin Zaks Krets. 59 (1982).
Ssgr (i fackspr.): STACK-BOTTEN, sbst.2 (sbst.1 se sp. 10676) ”botten” av stack (betraktad i analogi med uppstaplad hög av ngt). Thulin Zaks Krets. 59 (1982). —
-DATOR. dator vars minne är organiserat som en stack o. vars instruktioner opererar på elementen i stacken. Hallberg Datorer 75 (1979). —
-ELEMENT. element i stack, element lagrat enligt stackprincipen. Ekman o. Fröberg LbALGOL 109 (1964). —
-INSTRUKTION. instruktion rörande lagring o. hämtning av element i stack, implementation av stackoperation. Stackinstruktionerna användes för allmän undanlagring av operander, t ex vid överföring av parametrar från ett huvudprogram till en subrutin. Hallberg Datorer 75 (1979). —
-MEKANISM. Thorelli Listprogr. 7 (1972). —
-OPERATION. operation (insättning l. uttag) som utförs i stacken. Ekman o. Fröberg LbALGOL 109 (1964). —
-PEKARE. reversibel räknare (se d. o. 3) l. register som anger stacktoppens läge i minnet. Hallberg Datorer 59 (1979).
Ssg: stackpekar-register. stackpekare. Thulin Zaks Krets. 58 (1982). —
-PRINCIP. princip som kännetecknar lagring av element i stack (o. innebär hämtning av element i motsatt ordning till den i vilken de lagrats), ”sist in — först ut”-princip; i sht i sg. best. Bubenko DatabehTekn. 109 (1967). —
-TOPP. ”topp” av stack (betraktad i analogi med uppstaplad hög av ngt). Hallberg Datorer 73 (1979). Thulin Zaks Krets. 58 (1982).
Avledn.: (i fackspr.): STACKA, v.2, -ning. [jfr eng. stack] lagra (element) i stack l. enligt stackprincipen. Det förekommer att två eller tre indexregister kan ”stackas”, dvs att man till den formella adressen lägger summan av innehållet i två eller tre olika indexregister .. Detta kan vara praktiskt exempelvis om man arbetar med matriser — dvs tabeller av siffervärden. Dopping Datamask. 107 (1966). Ett fåtal datamaskiner har inbyggd logik för ”stackning” av data. Bubenko DatabehTekn. 109 (1967).
Spoiler title
Spoiler content