STARBÅT sta3r~bå2t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[liksom t. starboot (med försvenskning av senare leden) av (amerik.) eng. star boat, av star, stjärna (se STAR, sbst.1), o. boat, båt (se BÅT, sbst.1); båten för ss. klassbeteckning en röd, femuddig stjärna i seglet. — Jfr STARE, sbst.2]
sport. oruffad, med fenköl försedd slupriggad, tvåmans kappseglingsbåt med segelarea på c. 26 m2; jfr STARE, sbst.2 Seglarbl. 1931, s. 18. Baggensfjärden glittrade av vita segel, ty KSSS:s juniorregatta .. ägde rum den här månaden .. Alla stjärnbåtar och starbåtar och jullar som man hade lyckats få i sjön var ute och övade sig. Wästberg Kung. 24 (1955). Rydholm (1967).
Ssgr (sport.): A: STARBÅT-KLASS, -SEGLING, se B.
-KLASS. (-båt- 1931 osv. -båts- 1971 osv.) klass (se d. o. 6 f) bildad av starbåtarna. Seglarbl. 1931, s. 19. —
-SEGLING. (-båt- 1945 osv.) starbåtskappsegling. SvFlH 3: 548 (1945).
