STECKPALM stek3~pal2m, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(stech- 1775. steck- 1640 osv.)
Etymologi
[av t. stechpalme, av stechen, sticka (se STICKA, v.1), o. palme, palm (se PALM, sbst.1); benämningens förled syftar på de spetsiga o. törniga bladen, efterleden syftar på att grenar av trädet i Alperna burits i st. f. palmblad i palmsöndagens katolska processioner]
(numera föga br.) trädet Ilex aquifolium Lin., kristtorn, järnek; äv. om trä från detta trädslag (använt ss. faner); jfr STICK-PALM.Linc.(1640; under aquifolia). Steckpalm, (dvs.) et slags ek. Serenius Iiii 4 b(1757). Det i svenska fanerhandeln mest förekommande palmslaget rubriceras steckpalm. HantvB I. 2: 31(1934). Ett praktfullt prov på kontinentens konstnärliga möbelhantverk, vars alster letade sig väg även till burgnare kretsar i vårt land, är detta (i Nationalmuseum i Sthm förvarade) kabinettskåp av ek med inläggningar i färgad lönn, buxbom, jakaranda och steckpalm. SvFolket 3: 245(1938).
SAOB
