SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STEEPLER sti4pler l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, om person m., om häst r. l. m.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[bildat till STEEPLECHASE efter mönster av eng. vbalsbst. på -er (t. ex. jumper, hoppare). — Jfr STEEPLARE]
sport. steeplechasehäst; förr äv. om man som ägnar sig åt l. tävlar i hinderlöpning, hinderlöpare. TIdr. 1895, s. 9. Man hade hoppats på en svensk seger för Eriksson i steeple-chase, men därav blev intet, då svensken visade sig oduglig som ”steepler”. IdrBl. 1924, nr 98, s. 6. 2SvUppslB (1953; om häst).
Spoiler title
Spoiler content