SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STERIN steri4n, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. sterin; medelst den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -in till gr. στερεός, styv, stel m. m. (se STEREO-)]
(numera mindre br.) sterol. 2NF (1917). Steriner förekomma allmänt både i djurriket (zoosteriner) och i växtriket (fytosteriner). Smith OrgKemi 256 (1938). SAOL (1973).
Ssgr (numera mindre br.): STERIN-DERIVAT. jfr derivat, sbst. 2. VetenskIDag 346 (1940).
-NATUR. natur (se d. o. 2) utmärkande för sterol. VetenskIDag 316 (1940).
Spoiler title
Spoiler content