SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1991  
STOS stω4s l. stå4s l. STOSS stos4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(stos 1828 osv. stoss 1780 (: anstoss) osv.)
Etymologi
[av t. stoss, stöt, fog, skoning l. fåll (på kjol) (se STÖT). — Jfr ANSTOSS, FÖR-STOSS, STOSS, sbst.2 o. STOSA, STOSSHÄRD]
1) tekn. kort krage l. kragformig rördel som skjuter ut från l. är avsedd att anbringas på ett kärl l. rör o. d. (för att utgöra tät skarv (o. tjäna som förstyvning)), stuts; särsk. (o. numera företrädesvis) om kort krage l. kragformigt rör av duk som utgör tät, böjlig skarv (o. dämpar vibrationer), i sht förr dels om ringformig fläns på axel (för att utgöra stöd l. förhindra förskjutning), dels om tvär övergång på axel till (axel av) mindre diameter o. utgörande tätningsring i hjulnav, ansats. KrigVAH 1828, s. 150. I kurvor, der yttre (järnvägs-)skenan ligger högre, begagnas en rätskifva, försedd med utskärning för nämnde ytterskenas höjd och med en stoss, som ligger an mot innerskenan. TByggn. 1859, s. 103. Vid (hjul-)axeln märkes: axelstången, fyrkantig, med stossarne, för att hindra (lavett-)hjulen att glida inåt. Spak HbFältartill. 140 (1873). Då axeltapparna för skränkta hjul äro nedåtböjda, kommer hjulet att ligga an mot ”stossen”, den vid öfvergången till axeln fastvällda stoppringen, som bildar inre glidytan för hjulet. LB 4: 460 (1907). Vid täckningen (av plåttak) iakttages: .. att i takplåten ifalsade stosar anordnas kring genom yttertaket dragna rörledningar. Bildmark Entrepr. 170 (1921). Numera anordnas köksspisar allmänt som s. k. bakrökare, varvid rökgaserna avledas från spisens baksida under spiselhällen genom den på spisen anbragta stosen, vilken instickes direkt i murverkets rökrör. HantvB I. 4: 213 (1936). Ordet stos(s) användes även för en formdetalj på axlar, bildad genom tvär övergång till mindre diameter och avsedd att ligga an mot ändan av ett lager. TNCPubl. 12: 18 (1948). VVS 052-1: 11 (1954: för vibrationsdämpning). Var är avloppet, jag ser bara matta var jag ser? .. Ringde mattläggaren som sade: — Där var ingen stos .. (Man) kan ju inget veta när rörmokarn .. glömt sätta dit en stos. SvD 4/7 1976, s. 12. Stos .. (dvs.) don för sammanfogning av två kanaländar eller för anslutning av kanal till stuts på fläkt eller annan apparat; jfr dukstos. TNCPubl. 69: 112 (1978). LunaVM85 1342 (1984). — jfr RÖK-STOS o. AXEL-STOSS.
2) (†) tygremsa l. tygstycke som läggs på (annat) tyg i fåll o. d. (ss. förstärkning l. förstyvning) o. stosas fast. (Sv.) stos .. (skrädderi) (ty.) Anstoss .. angestossenes Stück. Klint (1906).
Ssg (till 1): STOS-RING. [jfr t. stossring] (†) ringformig fläns på axel (för att utgöra stöd l. förhindra förskjutning), stötring l. ringformig ”stos” (använd som stötdämpare). Nafven (på lavetthjulen) äro ovanligt fina, men hafva för öfrigt vanliga stos-, sprick- och sandringar. KrigVAH 1828, s. 150. Stången R stöder genom en vid densamma fäst stossring mot den i fjäderdosan inneslutna fjädern C, hvilken sammantryckes, då vattentrycket pressar ut kolfven ur presscylindern, och hvars spännkraft håller jämvikt mot det på kolfven verkande trycket. TT 1890, s. 236.
Anm. till STOS. Tholander Ordl. (1872) upptar ett med STOS sannol. samhörigt stose (pl. -ar).
Spoiler title
Spoiler content