STRÄPPA, v. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[möjl. av ett icke anträffat lt. strepen, göra strimmor, stryka; ströva (jfr mlt. strepelen, snudda vid, stryka, stryka omkring, ströva, lt. strēpeln, strepeln, stryka), o. i så fall nära samhörigt med STRÖVA]
(†) ströva. F(eldtmarskalcken) och G(eneral)G(ouverneuren) .. Giör witterligit, att .. ett .. stort missbruuk sigh inrijtar medh hitzande och skiutande .. i .. skogar och parcker .. allmänningar och felledzmarcker, att hwar och een, han ware berättigat .. eller icke, sigh det företager .. streppandes skogarne igenom och marckerne öfwer, så att .. wildt sampt fogell ingen freedh niuter. Banér GenGuvBer. 165 (1668).
